28 jan 2019
anonym berättelse

Min PCOS resa började för ca 43 år sedan. Då visste jag inte att det var pcos jag led av.

Från att ha utvecklats normalt fram till 18 års ålder fick jag en svårartad acne. Ingen förstod vad det var utan läkaren prövade starka zinktabletter, vilket inte gjorde saken bättre. Till slut var jag beredd på att ge upp men fick då antibiotika, vilket jag ätit otaliga gånger. Vid 40 års ålder fick jag slutligen Roaccutan vilket är en stark behandling men det hjälpte.

Samtidigt när acnen bröt ut började mitt tjocka här tunnas ut ganska snabbt. Det gjorde att jag sen dess gått med en uttunning på hjässan.

Min vikt har också varit ett kapitel för sig. Jag har alltid haft en strikt diet och träning, har jag råkat släppa på träning och diet har jag gått upp direkt. Jag har aldrig haft problem att gå ned i vikt däremot går man upp lika lätt. Till slut blir man galen på ätande och matintag. Samtidigt som man behöver äta för att hålla hjärnan igång så vet man att man kommer att få slita med vikten. Jag kan faktiskt se detta som en stark grogrund för anorexi. Kroppen gör vad du vill och du får bara hänga med. När man jämför med vad andra äter så förstår man att något är fel. Dels att mättnadskänslan inte stämmer och att man behöver äta för att kunna tänka.

IBS med intolerans för laktos har också konstaterats.

Tröttheten har varit det största problemet då det gjort att man inte orkar göra det andra gör och det leder ibland till isolering och ensamhet. Tröttheten gör också att man lättare får en slags hjärntrötthet, så man blir seg i samvaro med andra.

 

Hur kom jag fram till att jag har PCOS. Ja givetvis har min äldsta dotter ärvt detta lika som att min mamma och mormor haft det. Vi har letat efter läkare i hela Sverige för att finna svar på hennes problem och vi fick bingo då vi lyckades av alla läkare träffa en gynekolog som fann med en enkel ultraljudsundersökning att hon hade PCOS. Vi kom då fram att jag hade samma sak.

Detta förklarade alla hennes symtom som läkare efter läkare nonchalerat och viftat bort det med att det är psykiskt.

Eftersom jag valde att skaffa barn sent i livet så vet jag inte om det hade orsakat problem tidigare. Däremot var det inte några problem.

En fördel om man nu ska försöka hitta någon är att jag fick ett barn vid 37 och tvillingar när jag var över 40 år. Dock hade jag ett myom som höll på att kosta mitt första barn livet och som läkarna missat tidigare. Jag vet att man diskuterar myom i syndromet.

Dela din PCOS berättelse genom att följa denna länk

Leave your thought