05 Dec 2018
hormonsystemet

Kroppens hormonsystem består av flera körtlar som bildar signalämnen, så kallade hormoner.

 

De transporteras med hjälp av blodet. Hormonerna är specialiserade och påverkar bestämda celler (målceller). Dessa reagerar sedan på ett förutbestämt sätt. Hormonsystemet har tillsammans med nervsystemet övergripande uppgifter i kroppen och de samarbetar på ett invecklat sätt. Nervsystemet har en överordnad funktion och är snabbare än hormonsystemet.

Hormonerna styr:

  • ämnesomsättningen
  • tillväxten
  • salt- och vattenbalansen
  • könsmognad och sexualdriften
  • fortplantningen

 

Kroppens viktigaste körtlar

Hormonerna bildas av enstaka celler eller celler som samlats till körtlar. De hormonbildande körtlarna kallas även för endokrina organ.

De viktigaste hormonbildande körtlar och celler är:

  • hypofysen
  • sköldkörteln
  • bisköldkörtlarna
  • binjurarna
  • Langerhans öar i bukspottkörteln
  • äggstockar och testiklar
  • celler i mag-tarmkanalen
  • celler i njurarna.

 

Hypofysen

Hypofysen är i storlek ungefär lika liten som en ärta men den är kroppens viktigaste hormonbildande körtel. I hypofysen bildas hormoner som:

  • stimulerar sköldkörteln
  • stimulerar binjurebarken
  • stimulerar äggstockarna och testiklarna
  • stimulerar tillväxten
  • stimulerar mjölkkörtlarna
  • koncentrerar urinen
  • hjälper till vid förlossning och amning.

 

Hormoner från sköldkörteln aktiverar cellerna

Sköldkörteln är kroppens största hormonbildande körtel. Den bildar viktiga hormoner som styr kroppens ämnesomsättning och aktiviteten i cellerna. Hormon från hypofysen stimulerar sköldkörteln att öka produktionen av sköldkörtelhormoner. När tillräckligt mycket hormoner från sköldkörteln bildats hämmar de hypofysen. Då bildar hypofysen mindre mängd av hormon som stimulerar sköldkörteln. Det är ett exempel på så kallad återkoppling, som beskrivs längre ner i texten. I sköldkörteln bildas även hormonet kalcitonin, som påverkar omsättningen av kalcium i kroppen.

Bisköldkörtlarna reglerar mängden kalcium och fosfat
Man har totalt fyra stycken små bisköldkörtlar, som ligger på baksidan av sköldkörteln. Varje körtel är ungefär lika stor som ett risgryn. Bisköldkörtlarna bildar så kallat parathormon, som reglerar mängden kalcium och fosfat i kroppen.

 

Flera olika hormoner från binjurarna

I binjurebarken bildas flera olika hormoner som styr omsättningen av socker och salt i kroppen. Ett av hormonerna är aldosteron. I binjurebarken bildas också könshormoner. Det är hormon från hypofysen som stimulerar binjurebarken att bilda hormonerna. Även kortisol bildas i binjurebarken, som bland annat reglerar omsättningen av socker, fett och protein i kroppen. Kortisol hämmar också inflammationer.

I binjuremärgen bildas adrenalin och noradrenalin och utsöndras framför allt i stressituationer för att aktivera kroppen på olika sätt. Blodtryck och puls stiger, luftrören vidgas, blodsockret ökar och pupillerna blir större. Alla dessa reaktioner gör kroppen redo att hantera stressituationen.

Binjuremärgen är både en hormonbildande körtel och en del av det sympatiska nervsystemet.

 

Bukspottkörteln reglerar blodsockret

I bukspottkörteln finns små grupper av hormonbildande celler, som kallas Langerhans öar. De bildar hormonerna insulin och glukagon, som reglerar blodsockernivån.

Resten av bukspottkörteln har viktiga uppgifter vid matsmältningen eftersom den bildar bukspott, som innehåller olika ämnen som hjälper till att bryta ner maten.

 

Äggstockarna bildar könshormoner

Äggstockarna är viktiga för fortplantningen eftersom de bildar ägg, men de fungerar också som körtlar eftersom de bildar könshormoner.
Könshormonerna stimulerar bland annat utvecklingen av könsorganen och påverkar sexualiteten.

 

Hormonbildande celler i mag-tarmkanalen

I mag-tarmkanalen finns spridda hormonbildande celler. De bildar bland annat hormonerna gastrin, sekretin och kolecystokinin, som ökar produktionen av olika slags sekret från mag-tarmkanalen.

 

Hormonbildande celler i njurarna

I njurarna finns små grupper av hormonbildande celler. De bildar hormonerna renin som medverkar till att höja blodtrycket och blodflödet, och erytropoietin som ökar antalet röda blodkroppar.

 

Blodet transporterar hormonerna

Hormonerna bildas av ämnen som man får i sig med maten. De nybildade hormonerna utsöndras direkt i blodet och förs runt i hela kroppen. Ibland binds de till speciella transportämnen i blodet, vilket gör det lättare för hormonerna att nå ut i kroppen. Hormonerna binds sedan vid sina målceller eller tränger in i dem. I båda fallen påverkas målcellen på ett bestämt sätt, och det leder till olika reaktioner i kroppen.

 

Hormonerna reglerar sig själva

Hormonerna reglerar sig själva i ett mycket komplicerat samspel. Om det redan finns mycket av ett visst hormon minskar produktionen av det hormonet. Ofta sker minskningen i flera steg genom att överskott av ett hormon hämmar bildningen av ett annat hormon, som har till uppgift att stimulera bildningen av det första hormonet.

Om det finns för lite av ett hormon känner den hormonbildande körteln av detta och ökar sin produktion. Även här används ofta ett mellanled i form av ett stimulerande hormon vars produktion först ökar. Mekanismen kallas återkoppling eller feedback. Tack vare detta finjusteras samspelet mellan de olika hormonerna.

 

Källa:
https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Hormonella-systemet/Hormonsystemet/

Leave your thought